Ett jävla driv och obegränsat med köttfärs

Har haft en helt underbar dag. Jag fattar inte varför jag inte gör så här varje dag.

Klev upp halv åtta, gick ut med Balder. Sen träning redan vid nio, mycket skönt. Pappa kom på lunch så jag fick briljera med min köttfärssoppa. Och sedan dess har jag suttit och letat jobb och lägenheter non-stop i princip. Har inte fått några klara besked, men faan vad jag legat i. Nu ska det bli ett slut på det jävla velandet. Jag ska ha ett jobb och vi ett nytt hem, så är det bara.

Ska ringa a-kassan imorrn' och skälla på dom. Det är som vanligt med dom där översittarna. Det tar en förbannad tid allting. Jag visste att det skulle bli så här. Jag hade till och med tänkt ut en plan redan innan jag slutade på villan. Den gick ut på att ha klart alla handlingar så det bara var att skicka in direkt efter att jag stämplat ut för sista gången? Tror ni den planen gick i lås? Haha, nä!
Jag hade alla papper jag kunde haft vid det laget. Men det dröjde ju en månad innan lönekontoret i småland hade fått tummen ur och skickat upp mitt arbetsgivarintyg. Så jag fick inte iväg alla de handlingar jag skulle förrän nu i mitten på januari. Dvs en månad för sent. eller inte för sent, jag har ju inte missat något, men det hade ju kunnat gå så mycket smidigare om jag hade fått gjort på mitt sätt från början., Men icke.

Nog gnällt om det.
Har till och med sökt ett jobb i Umeå. Efter Sundsvall är nog det den staden jag kan tänka mig att flytta till utan att tänka efter något. Missförstå mig inte nu. Det är inte dom enda städer jag vill bo i. Men det är dom två bästa städerna av dom städer jag vet vad jag får ut något av. Med det inte sagt att det inte finns någon man får ut mer av, för det gör det ju garanterat. Umeå eller söderut i landet, så ser mina tankar ut nu. Om vi inte stannar här då så klart.
Jag tror Marika har lättare för att tänka outside the box än jag i det här fallet. Hon snackar om allt från göteborg, och gävle, till pajala och kalix. Det är bara att välja och vraka i hennes värld, och så är det ju i verkligheten också. Jag däremot är lite mer försiktig. Vill gärna ha nära till något eller någon bekant, och lyssnar dessvärre gärna till mina fördomar om staden i fråga. Önskar jag bara kunde ge mig hän!

Ikväll blir det något med köttfärs igen, men jag gnäller inte, vi har nästan obegränsad tillgång känns det som ibland. Det ni!

Hörs sen

//P